Lotusblomman är Indiens nationalblomma och inom buddhismen en symbol för andlig utveckling.

Den anses vara helig då den ska symbolisera människans upplysning ur mörkret, väg till upplysning och utveckling. Lotus är en viktig symbol i både hinduism och buddhism. Den har rötterna i dyn, växer uppåt genom grumliga vatten och blommar i solens och himlens ljus. Den är symbolen för den insikt som leder från återfödelsernas kretslopp till evigheten -Nirvana. Den öppna blomman symboliserar Buddhas öga som ser och vakar över allt.

Lotusställningen –Padmasana

Lotusblomman har också fått låna sitt namn till en av grundpositionerna inom yoga och meditation, lotusställningen. Det är en sittande position som man bland annat ofta ser Buddha statuerad sittandes i.Benen läggs över varandra så att fötterna ligger på låren, händerna vilar på knäna och då bäckenet då automatiskt tippar framåt sitter man med rak ryggrad.

Ryggradens upprätta och fria hållning i padmasana är viktig för att nervimpulserna ska kunna strömma obehindrat under meditationen.

Dessa nervbanor och även hjärnan är omgiven av ett skyddsmembran under vilket den så kallade cerebrospinalvätskan strömmar. Den förser nervändarna och hjärnan med den nödvändiga näringen, och även denna vätska kan strömma optimalt vid ryggradens upprätta hållning. Genom bättre genomströmning av cerebrospinalvätskan känner man sig piggare och mer klar i huvudet och då man samtidigt stryper tillförseln av blod neråt leds blodet till bukområdet och förbättrar matsmältningen samt förser inre organ med ökad syretillströmning.

I den psykiska energin finns energiströmmarna Ida, Pingala och Sushumna i ryggraden. Dessa tre viktiga kanaler i vårt nätverk av psykisk energi, står i nära förbindelse med nervsystemet (men ska dock inte förväxlas med det). Genom olika andningsövningar och meditationer stimuleras och aktiveras energigenomströmningarna till nervsystemet och lugnar och balanserar nervimpulserna.